Den här boken skrevs i en värld med tydliga utmaningar, covid, krig, upprustning, ökande psykisk ohälsa och minskad empati.

  Men det finns ett hopp.

  Den stora världen är svår att påverka.

  Men den lilla världen är helt omöjlig att inte påverka.

 

 

KAPITEL 1

FRÅN JAG TILL VI.

Utveckling skapas inte av genier

så mycket som i mötet mellan vänliga medelmåttor.

 

 Om sambandet mellan kambriska explosionen och Avengers.

Idén att den mänskliga evolutionen bottnar i konkurrens verkar vara felaktig. Evolutionen är en resa från konkurrerande encelliga organismer till flercelliga samarbeten. Även Darwin insåg att människans viktigaste förmåga är den till samarbete som i sin tur gynnas av snällhet.

  Din förmåga att samarbeta är den starkaste prediktorn för din framgång. Både skola och företag fortsätter att enbart premiera individuella prestationer vilket är en destruktiv strategi.

Evolutionens viktiga fråga är inte: Är jag tillräckligt bra? Utan; Hur bra får jag de bredvid att bli?

 

 

Kapitel 2.

 RELATION FÖREGÅR PRESTATION.

Om varför du är viktigare för andra än du tror.

 

 

Varför är kollegerna det viktigaste för oss på jobbet, borde det inte vara lönen? Varför skäms vi för att vi behöver bekräftelse?

Varför kan den viktigaste frågan när du vaknar vara: vilken apa vill jag vara idag?

 

Människan är det enda flockdjuret på jorden som kan skämmas för att man behöver de bredvid.  I århundraden har vi ignorerat mjuka världen och fokuserat på mätbara ”hårda” resultat, men samtidigt varit omedvetna vad som behövs för att de ska nås. Om inte våra relationer fungerar, kommer inte så mycket annat att göra det heller. De bäst presterande grupperna ger varandra 6 ggr mer komplimanger än genomsnittet.

 Idag vet vi att  mjuka världen är inte en motsättning till hårda världen, de är dess bästa vän. Det innebär något fantastiskt:  Ingen av oss är obetydlig, inte ens när det känns så. 

  Snällhetens kraft ligger inte i att den är gullig eller ”god”, utan att den är funktionell.

 

 

 

Kapitel 3

Samarbete - hur fan gör man?

Vilka grupper fungerar bäst?

 

 

Om psykologisk trygghet, kollektiv intelligens och om ett tystat massmord på kreativitet.

Studier från både  både Google och CIA visar att den grupp som får bäst resultat inte är smartare än andra, men snällare.

  Den grupp som är bäst på att komma fram till bra svar, består inte av individer som är bättre på att svara, utan bättre på att lyssna när andra gör det. Empati är nödvändigt och den börjar i örat.

Att skapa ”gruppens stjärna” sänker gruppens resultat. Både Zlatan och Ronaldo har ofta fått sina lag att spela sämre.

 

Ideèn att trygghet skapar slapphet är falsk. Curlade barn blir inte sämre på att klara motgångar, de blir bättre. Tryggheten i en nation skapar inte mindre kreativa medborgare utan precis tvärt om.

 

  Trygghet skapar framgång. Snällhet skapar trygghet.

 

 

Kap 4.

Motsatsen till snällhet.

En ignorerad epidemi.

 

Om du varit med om ett otrevligt bemötande och tänkt ”det där borde jag tåla och jag är för känslig” så håller din hjärna inte med.

   Ett hårt ord aktiverar samma delar av hjärnan ungefär lika starkt som fysiskt våld. Vi är långt mer känsliga för ett dåligt skämt, en ignorans eller ett avvisande än vad vi uppfostrats till att tro.

   Det räcker att vi ser någon annan råka ut för otrevligt bemötande för att vi ska prestera sämre på kognitiva tester eller på ett ögonblick förändra vår syn på ett helt varumärke.

   Att fortsätta låtsas att vi är tåligare än vad vi är sker inte till ett pris – utan många, det är nämligen dyrt att ignorera våra hjärnor. 

 

 

 

Kap 5

 Snällhet gör dig lycklig.

Om helpers high, biologins present till civilisationen.

 

 

Varför kan det gynna mig mer om jag ger bort den sista skvätten kaffe än att dricka den själv? Varför kan det säkraste sättet att växla pengar mot egen lycka, vara att ge bort dem?

Snälla handlingar ökar lyckan både hos de som tar emot och för de som själva utför den. Att få egna fördelar av att vara snäll är inte egoistiskt, det är nästan omöjligt att undvika. Snällhet aktiverar belöningscentret och forskning antyder att fördelarna faktiskt är mer långvariga för de som utför snällhet - än de som tar emot den.

  Att öka sin egen lycka kan vara lätt, i alla fall när man ökar någon annans.

 

 

Kapitel 6

FÅ ANDRA ATT GLÄNSA.

Om de som ger och de som tar, vem går det bäst för?

Kan man vara för snäll? Snällast vinner är inte samma sak som snällast alltid vinner, vilken strategi du än använder, kommer det ibland inte leda till önskat resultat. Man misslyckas.

 

Vi har en förvirrad inställning till snällhet, visst är det bra att vara snäll men om man vill sig själv väl är det andra egenskaper som gäller. Det är troligen en myt som snarare bottnar i fiktion än i mätbara fakta. Ju mer du ger andra, desto mer sannolikt att du får högre lön.

 

Givare behöver skyddas. Både på toppen och botten på en arbetsplats hittar man givare. Skillnaden är att givaren på toppen ger ännu mer, samt har ett eget mål som man är lojal mot, men hjälper så många man kan längs vägen.

Att alltid säga ja när någon vill ha något är troligen inte snällhet, utan konflikträdsla. Man säger då inte ja för att man vill andra väl, utan för att skydda sig själv. Det första ordet en snäll människa behöver behärska kan vara ordet ”nej”.

  

 

 

Kapitel 7.

Konsten att ge det man redan har.

Håll det enkelt.

 

  Visst är det härligt och vinna, att på dödsbädden känna ”jag var bättre än alla jag mötte”. Men det kan vara ännu härligare att veta ”jag fick alla jag mötte att dansa”.

Studier visar att de som är exceptionellt snälla, inte bara tycker det är viktigare än genomsnittet att hjälpa andra, utan även sig själv.

Motsättningen mellan egoistiska val (det som gynnar mig) och altruistiska val (det som gynnar andra) är en myt vi nu kan lämna bakom oss.

 

Kapitel 8.

En snäll kärlek.

Om kärleksspråk och kommunikation.

 

 Hur fungerar det med tagare och givare i en relation? Har man fokus på att ge eller att få? Vilken roll spelar tacksamhet och varför är det vanligaste grälet i en relation om städning, var det verkligen en städfirma vi längtade efter?

   Varför har vi inte lärt oss att prata om det som faktiskt är det viktiga?

 

 

 

 

Kapitel 9.

Snällhet är som mässling.

Smitta världen med snällhet.

 

 

Hur får man snällheten att sprida sig?

Du behöver inte vara Dalai Lama eller ens mellanchef för att förändra världen, det räcker att du går in genom en dörr.

  Om du gör något snällt för en vän, ökar chansen att din vän skickar snällheten vidare. Att din väns vän ska göra samma sak ökar med 25 % och för din väns väns vän, någon du kanske inte ens känner till ökar chansen med 10 %. Din snällhet sprider sig alltså på ett sätt du aldrig kommer få reda på.

Vi underskattar hur mycket vår snällhet betyder för mottagaren. En organisation som vill få snällheten att sprida sig bör uppmärksamma och belöna den, exempelvis med en uppblåsbar banan.

 

Kapitel 10

 

Snällhet, makt och ledarskap.

Vi har lurats.

Viktigaste egenskapen för att avancera i alla branscher man tittar på är inte vassa armbågar. utan empati. Förklaringen är enkel: De som premierar gruppen premieras av gruppen – eftersom allt fungerar så mycket bättre då.

Det finns en plats där de flesta ledare är onda. Den platsen heter fantasin. Våra berättelser är fyllda av onda jävlar för att det ska bli mer spännande. Det är därför det inte kallas fakta, utan fiktion.

På alla mina föreläsningar ber jag åhörarna tänka på någon med makt. När jag frågar vem som tänkte på en schyst människa, räcker nästan ingen upp handen. Men varje gång vi associerar makt med hårdhet kan vi förstärka en både farlig och felaktig bild av hur man behöver vara för att få makt. Vi kan tro att vi behöver ha vassa armbågar för att lyckas, men då styrs vi mer av sagor än av vetenskap.

   Det vill den här boken ändra på.

 

 

 

Kapitel 11.

Makt kan paja hjärnan.

Snällhet leder till framgång men framgång

kan få snällhet att minska.

 

 

Om empati är den viktigaste egenskapen för att få hög status, är det även den egenskap som först korrumperas av att få den.

  Det kan räcka att ens känsla av status höjs i några minuter, för att man får svårare att avläsa andra människors ansiktsuttryck.

  Det empatiska nätverket i ens hjärna minskar sin aktivitet av både kortvarig och långvarig status. Människor med hög status begår fler trafikbrott, ljuger lättare, och snor oftare godis av barn (!). Ju högre status du har, desto mindre berörd blir du till och med av cancersjuka barn.

 ”Det är ensamt på toppen” är en gammal sanning som kan stämma, men av andra anledningar än vi tror: Ju högra status man höar, desto mindre blir man berörd av andra människor. 

Ju högre status man har, desto viktigare kan det vara att träna sin empati.

 

 

Kapitel12.

 

Träna din empati.

En Smartsnäll investering.

 

Globala studier visar att empatin minskar i samma takt som isarna smälter i Antarktis, något som förstärktes ytterligare efter Covid, allra mest hos unga.

   Det finns uråldriga och enkla verktyg för att förstärka ens empati som kapitlet beskriver, fördelarna är lika väldokumenterade som kraftfulla.

 

Men att förlita sig på sin empati i viktiga beslut är ett hot mot världen. Eftersom empatin lätt kan slås av.

  Här får du lära dig de bästa sätten att stärka sin empati.

 

Kapitel 13

 

Självsnällhet och lyckofördelen.

Det stora missförståndet.

 

Hur gör man för att vara snäll mot sig själv och hur kan det påverka resten av ens liv?

 

Ett systemfel.

 

Över hela jorden sitter elever som pressar sig själva hårt för att för att få ett bättre liv i morgon. Att offra sin lycka idag för att nå den imorgon är en formel som drivit oss i århundranden, men som är naiv – eftersom den inte stämmer.

Det är inte framgång som leder till lycka, det är lycka som leder till framgång.

En lycklig hjärna presterar mellan 20-30 % bättre än en neutral hjärna.

Studier visar att graden av en elevs lycka förutser kommande lönenivå mer än både intelligens, betyg och bakgrund. Den försäljare som är lyckligast då den anställs, är även den som även kommer sälja mest

Om du vill lyckas imorgon, fråga dig vad du kan göra redan idag för att stärka din lycka.

 Om du vill ha medarbetare på topp, fråga dig hur du kan öka deras lycka och om du råkar vara rektor som vill dina elever väl - kan den viktigaste frågan inte vara ”hur höjer vi elevernas resultatet” utan ”hur höjer vi deras lycka.”

 Nästa fråga bör vara: hur kan vi göra det redan idag?

 

 

Kapitel 14

Sju självsnälla vanor.

 

Om du vill må annorlunda – gör annorlunda!

 

 

Det här kapitlet sammanfattar vad som är allra snällast att göra för dig om du vill öka din långsiktiga lycka. Lyckoforskingen visar tydligt vad vi kan göra för att öka chansen till att vara lyckligare om en vecka och ett år idag. 

  

Kapitel 15.

Vänner.

Det snällaste som finns.

 

Men vad är allra viktigast för långvarig lycka? Forskning visar att det är samma sak som är  allra viktigaste för både karriär, hälsa och livslängd. Hur nöjd är du med dina relationer?

  Ledare som nedprioterar relationer i kristid får på gruppnivå en avstannad framgångskurva.

 Den ensamhet som är farligare för hälsan än både rökning och kraftig fetma ökar  dramatiskt. En av bokens bästa nyheter är the likinggap! Studier visar att vi är mer omtyckta än andra än vi tror, både främlingar och vänner.

 

Att umgås även om man i stunden heller vill stanna kvar i soffan eller jobba över, kan vara den viktigaste investeringen för den som inte bara vill leva fler år, utan även lyckligare år.

Det snällaste som finns kan vara att ringa någon och säga de magiska orden: ”vill du ses?"